Livsmedel och näringsvärden
Livsmedelsdatabasen ska spegla det svenska livsmedelsutbudet. Databasen måste ständigt uppdateras eftersom en rad nya livsmedel lanseras varje år samtidigt som ingredienser och tillverkningsprocesser byts ut i befintliga livsmedel. Näringsvärdena i livsmedelsdatabasen kommer från:
Analyser – de flesta svenska baslivsmedel är analyserade på svenska laboratorier med kvalitetsäkrade analysmetoder (se metodprinciper).
Inlånade värden – för vissa livsmedel har näringsvärden lånats in från livsmedelsindustrin eller andra länders databaser.
Skattade värden – för vissa livsmedel har näringvärden skattas vilket innebär att vissa näringsvärden förts över från likartade livsmedel till...
Livsmedel och näringsvärden
Livsmedelsdatabasen ska spegla det svenska livsmedelsutbudet. Databasen måste ständigt uppdateras eftersom en rad nya livsmedel lanseras varje år samtidigt som ingredienser och tillverkningsprocesser byts ut i befintliga livsmedel. Näringsvärdena i livsmedelsdatabasen kommer från:
Analyser – de flesta svenska baslivsmedel är analyserade på svenska laboratorier med kvalitetsäkrade analysmetoder (se metodprinciper).
Inlånade värden – för vissa livsmedel har näringsvärden lånats in från livsmedelsindustrin eller andra länders databaser.
Skattade värden – för vissa livsmedel har näringvärden skattas vilket innebär att vissa näringsvärden förts över från likartade livsmedel till exempel vitling från torsk och kycklinglår med skinn från hel kyckling med skinn. Det kan också vara näringsämnen som inte finns i det specifika livsmedlet och därför inte analyserats.
Ursprunget till näringsvärdet framgår alltid på sökformuläret.
Kvalitét
För att uppehålla kvaliteten på en nationell livsmedelsdatabas krävs ett omfattande kontaktnät med nationella producenter och laboratorier. Den intensiva forskning som bedrivs om näringsämnens inverkan på kroppen måste följas för att möta behov av data i ett senare skede. Samarbete med nordiska och internationella producenter av livsmedelstabeller pågår och behovet ökar. Syftet är att harmonisera och standardisera provtagningstekniker, analysmetoder och kvalitetskrav för att lättare kunna göra jämförelser och utbyta data.
Näringsämnen och värden
Share on facebook Share on twitter Share on email Share on print
Lyssna
Livsmedelsdatabasen uppdateras allteftersom livsmedelsutbudet förändras eller livsmedlens värden förändras på grund av nya analysmetoder, ändrade tillverkningsprocesser mm. Det är framförallt det svenska livsmedelsutbudet vi försöker spegla i databasen.
Livsmedelsdatabasens näringsvärden kommer främst från analyser som Livsmedelsverket gjort. I huvudsak är alla svenska baslivsmedel analyserade, på svenska laboratorier med kvalitetssäkrade analysmetoder. Data tas även ifrån livsmedelsindustrin och från nordiska länder samt från övriga länder.
En del värden i databasen skattas vilket innebär att värden för vissa näringsämnen förs över från likartade livsmedel exempelvis från torsk till vitling eller från hel kyckling med skinn till kycklinglår med skinn.
Alla näringsvärden för de olika livsmedlen och maträtterna anges enbart för ätlig del. "Värdetyp" anger om det är ett faktiskt värde, antaget nollvärde, spår av ett näringsämne eller att data saknas.
Ursprung
Värdena är i första hand hämtade från svenska analyser. Dessa har utförts vid Livsmedelsverket och olika institutioner. Även livsmedelsindustrier och branschorganisationer har bidragit med analysresultat.
I andra hand har värden hämtats från livsmedelstabeller eller andra arbeten från de nordiska länderna. I tredje hand har data från livsmedelstabeller och arbeten publicerade utanför Norden använts.
Det är viktigt i kostundersökningar och i epidemiologisk forskning att så få näringsvärden som möjligt saknas i de livsmedel som ingår i en tabell eller bas. Därför har skattade, beräknade eller överförda värden från likartade livsmedel eller produkter förts in, när analyserade värden saknats.
Variabilitet
Våra livsmedel har sitt ursprung i växter eller djur, vilkas näringsinnehåll på olika sätt påverkas av yttre faktorer. Näringsinnehållet i kött, mjölk och ägg påverkas av t.ex. ras, foder och årstid. Växtförhållanden och mognadsgrad är faktorer som kan ha betydelse för näringsinnehållet i grönsaker, frukt och spannmål. Livsmedlens bearbetning kan ytterligare förstärka variationerna. Eftersom näringsinnehållet i enskilda livsmedelsprover kan skilja sig markant, bör enstaka näringsvärden i livsmedelstabeller endast tolkas som ett på olika grunder bedömt medelvärde.
Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26
